Sverige har ett gott och unikt smittskyddsläge
på vild och odlad fisk
Sveriges goda hälsoläge för odlad fisk har uppnåtts genom en organiserad fiskhälsokontroll och omfattande nationella kontroll- och bekämpningsprogram. Dessutom har det sedan lång tid funnits noggrann införselkontroll vid import av levande fisk.
En lång tradition av organiserat tillvägagångssätt när det gäller flyttning och utsättning av fisk har resulterat i att den vilda fisken skonats från en lång rad allvarliga fisksjukdomar.
I Europa förekommer ett stort antal sjukdomar och smittämnen på odlad fisk. Sjukdomar som aldrig har påvisats i Sverige, som exempelvis IHN (infektiös hematopoietisk nekros) och SVC (vårviremi på karp) är på kontinenten spridda även till vilda bestånd. Om Sverige skulle drabbas av utbrott av dessa, eller vissa andra sjukdomar, innebär detta ofrånkomligt stora skador. Både på vårt ekosystem, som vi känner det, och risk för att flera av de fiskarter som vi tar för självklara försvinner, helt eller delvis. Den förlust som detta skulle innebära för samhället och de kostnader det skulle medföra kan knappast överblickas.
Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och sättfiskodlarna vill därför med alla medel undvika att nya sjukdomar introduceras i svenska vatten. För karpsjukdomen SVC har svenska staten hos EU begärt och erhållit så kallade tilläggsgarantier, vilka kompletterar de grundgarantier som finns inom EU. Dessa garantier innebär att SVC inte skall kunna introduceras till Sverige genom införsel av karp eller annan smittbärande art. Utöver SVC har Sverige erhållit tilläggsgarantier mot IPN (infektiös pankreasnekros) i inlandet samt en godkänd handlingsplan för att utrota BKD (bakteriell njurinflammation) som drabbar laxartad fisk.
Aneboda Fiskodling är ansluten till Jordbruksverkets offentliga fiskhälsokontroll, vilket innebär regelbundna kontroller och provtagningar varje år. Den odlade fisken provtas på fiskpatogena virus och specifikt avseende SVC. Kontrollen omfattar även odlingens hygienplan samt att den uppfyller övriga krav på hygien som ställs på vattenbruksföretag.
I samband med Svenska Statens begäran hos EU om tilläggsgarantier avseende smittfrihet för SVC utökades provtagningsprogrammen i början av 1990-talet till att omfatta även vildfisk i anslutning till odlingen och i dess närområde. Aneboda Fiskodling har i samråd med Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna beslutat bibehålla dessa provtagningar även sedan de sökta garantierna erhållits från EU.
Beträffande koiherpesviruset (KHV), som införts till Sverige med importerad akvarie- och prydnadsfisk, har det i Sverige ännu inte påvisats hos vildfisk. Några garantier för bibehållande av smittfrihet för KHV har EU ej beviljat Sverige.
Aneboda anser att det är synnerligen viktigt att bibehålla och dokumentera smittfriheten på både vild och odlad karp. Fiskodlingen har därför i samråd med dåvarande Fiskhälsan, Ulf Peter Wichardt, utarbetat ett provtagningsprogram avseende KHV.
Alla årliga provtagningar har utfallit negativa, det vill säga inga virus eller andra smittämnen har påvisats. Odlingen är dokumenterat och även historiskt smittfri. Det råder således inga smittskyddsmässiga restriktioner rörande leverans av utsättningsmaterial till svenska naturvatten.