Vad kräver Gräskarpen för att kunna ver­ka i vårt klimat?

 

Gräskarpen är mycket tålig i jämförelse med många andra fiskarter. Men för att gräskarpen ska kunna leva krävs att vattnet inte bottenfry­ser på vintern eller att syrebrist inträffar. Liksom som många andra fis­kar är den känslig för snabba, stora pH-variationer. Detta kan vara ett stort problem i områden där alkaliniteten inte är så hög, och kraftiga flöden t ex under vårens smältperiod eller under höstens regn kan leda till att pH-värdet sjunker mycket snabbt. Det som är det stora problemet för andra fiskarter med låga pH-värden är att fortplantningen störs men detta påverkar ju inte gräskarpen. Gräskarpen kan överleva under låga pH-värden men det bör helst ligga över 6,0. Normala variationer under året klarar gräskarpen av utan problem. Men vid låga pH-värden (under 6,0) kan kalkning vara nödvändigt. Ofta kan det vara klokt att i sådana fall ta fram en åt­gärdsplan med syfte att stabilisera pH-situationen.

Temperaturen och solinstrålningen spelar en stor roll för gräskarpen. Temperaturen avgör hur aktiv gräskarpen är. Vid ungefär 8°C vatten­temperatur på våren börjar gräskarpen beta av de späda skotten som kommer upp i strandzonen. Allt eftersom temperaturen stiger, ökar också gräskarpens aktivitet. Dess idealtemperatur ligger på ungefär 20°C. Men när temperaturen stiger över 23- 25°C tenderar ofta syre­halten i vattnet att minska varvid aktiviteten avtar. Under varma som­mardagar kan man räkna med att gräskarpen äter i storleksordningen motsvarande sin egen kroppsvikt per dag. Solinstrålningen under den varma perioden av året påverkar också hur stor växtmassa som pro­duceras.

När vattentemperaturen under hösten sjunker ned mot 6- 8° C, drar gräskarpen ned sin ämnesomsättning för att under vintern helt leva på sina egna energireserver. Gräskarpen kan tappa mellan 10- 30% av sin kroppsvikt under övervintringen. Detta är naturligt när fettreserverna förbrukas, och gräskarpen tar snabbt igen förlusten under våren och försommaren. Det är vanligt att gräskarpen ökar med 0,5- 2 kg i vikt under en normal sommar. En genomsnittlig viktökning om 1 kg per år under de första 10 åren är inte ovanlig.

 

Gräskarpens fiender

 

Gräskarpen har inte så många naturliga fiender. Svultna stora gäddor kan vara ett hot för mindre gräskarpar. Men när gräskarpen nått en vikt runt 1,5- 2 kg utgör de normalt inget problem. Eftersom gräskarpen är skygg och inte exponerar sig mycket, är den inte särskilt utsatt av övriga rovdjur. Häger kan vara ett problem men normalt kan den inte fånga gräskarpen. Skadorna brukar inskränka sig till sårskador som uppkommer när hägern försöker hugga den över ryggen. Fiskgjusen kan däremot utan problem fånga en mindre gräskarpar. Men genom att gräskarpen som sagt inte exponerar sig och att fiskgjusen är relativt sällsynt innebär den vanligen inte något stort problem.